Det är såååå varmt här just nu, jag fattar inte hur fan vi stod ut? Denna hetta brukar komma i augusti och inte nu!!!
Denna ljuvliga ugnsvarma dag började med frukost kring 09:00. Det var inte lätt att sova i natt då lungorna mådde skit efter en hel dag ute igår samt vårt boende som nog tyvärr var ett rökrum förr (tror alla deras rum varit det).
Vi packade ihop och lämnade rummet vid 11:00. Några städerskor knackade på precis innan vi skulle gå och det var mina gamla GVV städerskor som kom en gång i veckan. De lyste upp som solar och helst den ena som pratade på och hjälpte mig med väskorna.
Jag försökte hänga på i språket samtidigt som jag släpade bagage och svettades som en gris!!
Vi checkade ut och gick till familjen Kvarnström och lämnade en madrass vi lånat samt gick till hus 225 där min gamla ayi skulle hålla till. Tyvärr skulle hon börja först 13:00 och jag lämnade min present till husägaren och bad honom
hälsa.
Vi tog taxi ner till vårt gamla hem Chateau Pinnacle och lämnade in väskorna hos familjen Rickard innan vi gick till metron. 7 min ute i bastun var ganska....hemsk.
Metro ett bra tag till stora faken som ligger under jorden och här var temperaturen mer dräglig men på sina ställen halvunken. Vi prutade och letade efter beställda saker men hu vad jag har lagt av mig. Jag är inte lika haj längre!!! Tre
påsar blev det innan vi tog en paus med en brödbit och coca cola, dagens lunch ha ha.
Nöjda och utmattade tog vi tunnelbanan in till stan för lite middag innan vi tog en taxi och hämtade väskorna och samma taxi ner på stan till Nina. Nu ligger vi raklånga i nybäddade lakan, nyduschade och itutade en massa vatten. Känner mig lite
mer som en människa nu. Vi skulle ha ätit middag hemma hos fam Kvarnström idag men deras Hugo har varit krasslig i magen och vi har inte vågat träffa honom. När vi är i stan och sitter och äter hör Ulrika av sig och berättar att mina ayi kommit förbi
med blommor till mig!!!! Va, hur hemskt är det att hon inte fått veta att vi checkat ut och lämnat GVV redan. Stackars Ulrika vet det inte heller och hjälper Ayin att leta efter oss i området. Jag känner mig lika elak som en person som sparkat på
en hundvalp!!!! Måste åka och träffa henne i veckan!!!!
Så här trötta är vi just nu!!!
Fikapaus
Dagens skörd (och min väska ser jag nu).
Utsikt från Ninas lägenhet.
Kommentera