Idag vid halv 7 åkte jag till skolan och lyssnade på bland annat Emma som spelade gitarr. Vi bjöds på hemska verk av slaginstrumenten, blandad kvalitet från kören och riktigt bra underhållning av gitarr och solister. Denna konsert var den bättre av de jag sett tidigare, äntligen.

Börjar livet komma tillbaka. Fy fan vilket  elak virus och bacill jag måste åkt på. Jag har nog haft ont på varenda ställe i kroppen och psyket fick sig en rejäl törn oxå. Jag har nog tjutit och tyckt synd om mig själv mer än jag gjort i hela mitt liv. Jobbigast var helgerna då man och barn var hemma och jag skulle försöka hitta ork att vara social. På lördagen denna vecka gjordes ett besök på Fabrikmarket och en blixtvisit på en fransk julmarknad och igår följde jag med Emma och handlade kläder. Jag pendlade mellan att börja gråta eller lägga mig ner och sova på golvet. 
Ha ha just gråta gjorde jag när Mattias försökte rimma något vid middagsbordet och allt brast. Jag fick gå och lägga mig medan resten av familjen dukade av. 
Ett mirakel måste ha skett inatt för jag vaknade lite piggare och detta har hållt i sig ända till nu. Tack gode Gud att penicillinet äntligen hjälper!!!
Nu ska jag jobba på att bli en piggare, gladare och mindre gråtmild Mia, mor och hustru. 
Mina bihålor och öron måste bli mycket bättre annars kommer jag inte våga flyga hem i december.
Nu hoppas jag på att se annat än insidan av detta hus, göra annat än att se film och dricka te.
Julmarknad. Inget speciellt att handla men låg i en teater och miljön var jättevacker.
Emma shoppar.
Jag satt här och väntade.
Denna fanns att köpa.

Idag känns det som om jag nått botten och är på väg upp igen. Jag har som mest bara en envis hosta och förkylning kvar. Men det är knappt så jag vågar säga det högt för då kommer det väl tillbaka; halsont, feber, huvudvärk, ont i bihålorna, magproblem, ont i öron, dålig hörsel och totalt matt. Just ja, smaklökarna har oxå bäddat ner sig och vägrar stiga upp. Men mitt i allt elände så har jag i alla fall tappat några få kilon.
Imorgon har jag bestämt att jag mår bättre och ska ta chauffören till Carrefour och handla lite. Den stackaren har knappt fått köra på två veckor. Ungarna tar sig runt med moppe (Viktor), Metro och taxi.
Annars då?? Snart första advent och här i Kina har Green Valley planterat penséer ute, löven har gulnat och regnet  faller varannan dag. Inte mycket julkänsla där inte!! Men affärerna och blomstermarknaden har börjat rusta så känslan av jul kommer nog komma smygande sakta men säkert. Det ska bli kul att komma hem och se lite snö i Sverige men oxå lite olustigt att flyga hem till ett land som det gungar om. Är det inte den stora flyktingströmmen och dess problem så är det terrorhot och det lockar inte till 100% att lämna tryggheten här. Känns som om det Sverige vi lämnade år 2013 inte är sig likt längre och det känns faktiskt lite nervöst.
På två veckor ska vi träffa nära och kära, fira jul nånstans och nyår likaså, handla med oss lite svenskt och sen ta med oss mamma tillbaka hit. Just nu ser jag fram emot att få ligga i en solstol med en kall öl och känna solen gassa i ansiktet. Blir skönt att få bort jetlagen i Thailand istället för i ett kallt hus i Green Valley.
På fredag åker Emmas gips bort (förhoppningsvis) och Viktors mun blir sakta bättre och bättre. Snacka om fort tänder flyttar på sig med hjälp av just tandställning. Väl investerade pengar!!
Några bilder på Emma som körde fotboll i skolan innan gipset åkte på.
My och Emma.