I söndags kom vi alltså hem från Australien och det är lite som man säger "borta bra men hemma bäst".
Vi hann egentligen bara se en bråkdel av Australien trots att vi liksom fick till flera semestrar i en. Så här i efterhand så valde jag rätt antal dagar i varje stad med undantag Brisbane. Denna stad hade behövt nån dag till.
Under våra 18 dagar så hann vi med stadsliv i Sydney, vacker natur och ett lugn i Hunter Valley, annan typ av storstad i Brisbane innan 6 dagar ett hyfsat avslappnat Noosa. Då vi reste hem till Shanghai sent på natten hann vi med en sol och baddag till i Brisbane.
När man väl kommit hem och ser tillbaka på resan så hade vi problem med två saker, vädret och ett boende. Annars var det riktigt bra!!!! Hur sammanfattar jag det med några ord??
Operahus, båttur, enorma stränder, motorcykelåkande tomtar, fint fyrverkeri, mysko område i Sydney, mysig julmarknad, badvakter, läskiga djur, skoskav, trevliga människor, bilköer, Jönviklikt HunterValley, läskiga ormar, vackra vingårdar, konstiga människor, läskig löptur för Mattias, skön pool, god delikstesstallrik, mysko alkoholpolitik, ombokat plan, vänstertrafik, inte tillräckligt fint hotell i Brisbane, sjuk Viktor, manetbränd Emma, Zoo, koalakramar, känguruklappar, bilresa, husbesvikelse, nytt mysko boende som gav fina minnen av gästvänlighet och kultur, bad, ötur, fantastisk sjö, sjukbesök, fantastiskt fyrverkeri, onyttig mat, bil, massor av mat, promenad, sol, bad och en guppig hemresa.
Väl hemma har vi vilat, packat upp, tvättat, handlat och varit på sjukan med Viktor två gånger, magprover.
Väl hemma mötte vi nya utmaningar med att Viktor inte kunde gå i skolan från terminstart till hemfärd.
För de som inte vet så flyttar han hem till Sverige några månader före oss. Detta för att slippa gå om grade 11. Han som velat stanna mest av oss måste alltså åka hem nu, själv.
Miljoner saker att ordna och jag som orolig mor lär få magsår att inte ha honom nära. Han måste bli vuxen snabbt dessa månader och jag måste klippa den omtalade navelsträngen.
Vi ska egentligen åka hem 2 feb men det var i tron att han skulle få gå i skolan här tills dan innan. Som det är nu så kostade dessa tre v för mycket pengar för Volvo och han skrivs idag ut från skolan och blir bara en besökare. Det är tufft för honom då han älskar denna skola och detta liv.
Han har idag alltså tömt sitt skåp, lämnat tillbaka dator och sen allt lånat skolmaterial. Så tråkigt slut för honom dessa sista veckor här.
Medan han gjorde allt detta satt jag i cafeterian och väntade.
Fy, känns så tråkigt att han inte kunde få gå ut skolan här. Ungarna har varit elever på SCIS i 3,5 år och än idag tycker jag det är häftigt att sitta i cafeterian och se och höra folk från många delar av världen. Den här skolan har oxå sina fel och brister men är samtidigt så jäkla bra!!! Kommer bli svårt för de svenska skolorna att klå detta.
Viktor stack hem vid 15:00 med kompisen Illy och jag stannade kvar och tittade på Emmas sista cheerleading uppe o gympa hallen.
Usch, gör man rätt?? Att skicka hem honom? Igår kunde jag knappt sova med alla miljoner frågor som snurrade i skallen. Ska vi hem lite tidigare så Viktor får börja på St Eskil så fort det går och vad gör jag då av Emma? Hon kan ju inte klara sig själv i veckorna då Mattias är i Jinan.
Fan att det ska va sånt strul!!!! Det känns så trist avslutning på Kinaåren med att Viktor åker hem före men han är vuxen nog att vara med i detta beslut och nu är det som det är. Jag hoppas mamma och svärföräldrarna kan hjälpa till så mycket som möjligt i början för det är inte lätt att vara 17 år och flytta hem till Sverige efter flera år, börja ny skola och bo själv.
På ett sätt hoppas jag Mattias får jobb i Sverige nu under våren och åker hem före han med. Då har bägge ungarna varsin förälder som stöd. Men om ett halvår, ett år kan vi se tillbaka på detta och le. Det var tufft, men vi klarade det!!!


1 kommentarer
Carina
13 Jan 2017 06:13
Hej. Usch, måste vara svåra beslut för er alla men tycker att ni gör såå rätt. Man får ju inte vara rädd att ta lite svåra beslut ibland.
Som du säger, om nåt år kan ni le åt detta men tufft just nu.
Kram
Kommentera