Måndag och avresedag för våra sista gäster i Shanghai.
Mattias och jag gick upp tidigt för att vinka av våra gäster som blev hämtade av Sky 06:15. Jag som blivit förkyld gick tillbaka till sängs när Karin med familj tillsammans med alla väskor var inpackade och påväg till flyget. Detta flyg som sedan blev försent pga av oväder och detta flyg som slutligen landade så sent i Peking att flyget till Sverige redan gått. Stackars alla som fick övernatta i Peking och sedan ta nästa dags flyg hem.
Emma stack till skolan denna måndag medan jag och Viktor gick till Din Tai Fung under tiden lägenheten städades av några lånade ayis från området. Nja på städkvalitet men bättre än inget. Viktor drog sedan till skolan medan jag schillade på soffan. Middag blev på El Bodegon och på tisdagen åkte Mattias till jobbet och Viktor hem till Sverige.
Joooooobiiigt!!!!!! Jag känner mig lite halv att inte ha bägge mina barn hos mig men snart är vi hemma i Sverige vi med.
Det har varit så kul med alla våra gäster. Kanske lite väl hektiskt emellanåt men så roligt att få visa vår stora och galna stad. Det är kul att få uppleva och se vårt Shanghai genom deras ögon.
Det är fortfarande lika roligt att hitta på aktiviteter som ska passa just den eller de besökarna och det är med glädje jag ser att de far hem med ett nöjd leende på läpparna. Denna omgång gäster har varit av varierande sort. Först Christer och Carina som vi känt länge, träffat nu några somrar men efter detta besök kan räknas som ännu mer goa vänner. Ses hos Anita och Nisse i sommar men även hos er för att kolla in alla inköpa orange saker.
Näste man/kvinna på besök var Gunilla med sonen Sebbe. Gunilla och hennes jämnåriga barn hängde jag med när de våra var riktigt små. De senaste året har vi sporadiskt hållit kontakt för att sen börja ses när jag varit hemma på besök till Sverige. Så kul att få rå om dem här i Shanghai och jag hoppas vi kan träffas mer hemma i Eskilstuna. Nu är det Gunilla som får ta hand om mig i Eskilstuna än jag som tar hand om henne i Shanghai.
Sista besöket är Karin med familj. Oj oj, här får vi gå långt bak i tiden. Närmare bestämt tidigt -70 tal då vi började leka där hemma på gårn i Strängnäs. Vi höll ihop i många år för att sedan träffas mer sporadiskt men jag säger bara "gammal vänskap rostar aldrig". Det känns som igår fast vi knappt setts på ett år och sån vänskap är unik och värdefull. Vi fick en rolig vecka med Karin, Erik samt deras fina barn Felix och Filippa. Vi kommer definitivt ses mer framöver, eller hur Karin?
Kommentera