Igår morse vid 09:00 startade vi vår resa till Ramundberget och vi kom upp ca 8 h senare. Nyckel hämtades och liftkort betalades och vi körde upp till vår lägenhet. Nytt för oss är att vi kan köra upp till huset istället för att få hjälp av skoter. Praktiskt
men samtidigt inte lika mysigt. Sagt och gjort kom vi upp till huset och jag gick för att låsa upp. Vad händer då? Jo, jag halkar på en isfläck och far ner med mitt redan trasiga knä i backen. Kändes ok till en början för att sedan börja göra och
och svullna lite. Blev ispåse och högläge och vila resten av kvällen. Tack gode gud så känns skadan ganska ytlig och inte inne i själva knät och tack gode gud att jag inte drog i backen och skadade svanskotan.
Nu är det måndag och alla är ute i backen och åker skidor, svärmor ute och går och jag ligger i sängen med migrän och stelt knä. Hade jag orkat så hade jag gråtit, jag lovar.
Om jag var rädd innan att ramla så kan ni ju gissa nu hur det känns? Tur att jag bara köpte ett dagskort och inte liftkort för en vecka.
Känner mig lite instängd nu, vågar inte gå ut i rädsla av att halka och lägenheten ligger på markplan så utsikten är kass.
Tidigare har vi bott högre upp med jättefin utsikt. Men en positiv sak i alla fall, vi bor vägg i vägg med läkaren.
Kommentera